Jag heter Carola,

men de flesta kallar mig Lola.

Korpstjärna är mitt namn som Prästinna; då jag vänder mig utåt i Moder Jords tjänst. Namnet kommer av två delar;

Korp som är min vägvisare, min hjälpare och min vän.

Stjärna är mitt egentliga kraftnamn och  kom till mig under en stark vision, en vision som visade mig vem jag är och var mitt ursprung finns. (Jag har flera namn, men de är mer privata.)

Mitt kall är att verka för min klient/elev som en vägledande och helande kraft på vägen, jag väver in hjälp till personlig utveckling och klarhet i min andliga rådgivning & utbildning.

Jag ger stöd till individen att se både sin egen unika person som det Gudinnerliga/Gudomliga väsen den är, och sin roll i det stora kollektivet.

Sejden, trumman och runorna, visdomen från Moder Jord

är mina viktigaste verktyg.

Prästinnan & Häxan:

Jag är Priestess of Avalon och en del av mitt hjärta finns för alltid hos the Lady, Gudinnan i Avalon.
Som Hennes Prästinna kan jag kanalisera och föra Avalons Lila Flamma vidare och berika min omgivning med Hennes starka, kärleksfulla energi..  Med djup tacksamhet har jag förmånen att få göra detta..
Men allra främst är jag dedikerad att följa vår

Freja VanaDis.
Hon är jorden under mina fötter, hon är blodet i min kropp.
Hon är allt. Hon är själva Moder Jord peronifierad och det Nordiska Gudinnehjul jag arbetar med är byggt av Hennes aspekter och olika ansikten, med Moder Jord i centrum.

(Freja är samtidigt som Hon är alla årstider, alla hjulets ansikten, oerhört sammansatt i ett perspektiv till; Hon är den enda Gudinna i vår tradition som har sin absoluta jämlike i manlig balans vid sin sida; TvillingGuden Frej)

Som Freja MånPrästinna väver jag med nordens egna trådar, med jordens och livets rytm. Med månens och kvinnans heliga blodsmysterier.

Mitt sätt att arbeta skulle jag vilja beskriva som naturligt och väldigt jordnära. Dvs allt jag gör, gör jag efter bästa förmåga i samklang med Moder Jord.
Jag ser på alltet med Völvans blick; ser att allt är besjälat och förbundet av Nornornas trådar i Livets Väv. Sålunda går allt att kommunicera med oavsett om det är med människa eller katt, blomma, fjälltopp, bäck, ande eller kanske en huldra...

Och med mina egna rötter djupt grundade i myllan kan jag tillåta mig att flyga högt, högt upp i visionärt seende vid kontakten med det "Osynliga"..

För mig så är gränsen mellan Häxan & Prästinnan lite flytande... båda har samma andliga värderingar kring att vörda Moder Jord och allt som existerar på/runt/i Henne, de delar tron på magin, kunskapen i energier med mera..

Men: att vara Häxa, Trollkvinna är ett andligt magiskt tillstånd (som man oftast föds in i, eller når via en personlig transformation som man möter längs livets väg).

Att vara Prästinna, Völva är att genom träning lära sig att hålla kraft och vända sig utåt med den... en yrkesroll, eller snarare ett kall, som Häxan kan tränas upp i för att i Gudinnans (& Gudens) tjänst skapa balans & skönhet..

Häxan förstår Vävens struktur, hon lyssnar noga då Moder Jord och Mormor Måne talar till henne... och hon strävar efter att vandra i Harmoni & Skönhet.
Man kan vara Häxa ett helt liv i "hemlighet" men som tränad Prästinna vänder man sig utåt, mot omvärlden, och tar med detta ett medvetet val att också vandra i Gudinnans Tjänst.

Och en Häxa behöver inte alls bli Prästinna, men för att bli en god Prästinna så krävs att man redan när trygg i sin kärlek till Gudinnan, i sin identitet som vi kan kalla Häxa.

Viktigt att minnas är att den kunskap jag delar med mig av,  endast är min att förvalta och sprida, själva Kunskapen, Visdomen, är evig och kommer från Gudinnan själv.

                           ♥ )O( ♥